STUDIEHANDLEDNING MED ÄLDRE NYANLÄNDA ELEVER
UNDER DERAS FÖRSTA TID I SVERIGE
ELEVERNAS BEHOV
Våra elever har ett enormt behov av att lära sig svenska så snabbt som möjligt. Deras livserfarenheter och skolkunskaper kan plötsligt bli oanvändbara på grund av att det inte går att lägga fram dem på ett sätt som förstås av andra.
Den obligatoriska kartläggningen (steg 1 och 2) genomförs ofta slentrianmässigt och ligger som underlag för klassplaceringen. Steg tre är idag frivilligt och det är upp till ämneslärarna att se till att det blir gjort. Arbetsbelastningen gör att steg tre tyvärr genomförs alldeles för sällan. Med tanke på hur viktig informationen från steg tre kan vara för elevens fortsatta skolgång och liv, skulle skolledningen på varje skola behöva se över sina rutiner och prioriteringar. Det är rektorns ansvar att se till att lärarna får möjlighet att ge alla elever en chans att lyckas.
Våra elever har ett enormt behov av att lära sig svenska så snabbt som möjligt. Deras livserfarenheter och skolkunskaper kan plötsligt bli oanvändbara på grund av att det inte går att lägga fram dem på ett sätt som förstås av andra.
Den obligatoriska kartläggningen (steg 1 och 2) genomförs ofta slentrianmässigt och ligger som underlag för klassplaceringen. Steg tre är idag frivilligt och det är upp till ämneslärarna att se till att det blir gjort. Arbetsbelastningen gör att steg tre tyvärr genomförs alldeles för sällan. Med tanke på hur viktig informationen från steg tre kan vara för elevens fortsatta skolgång och liv, skulle skolledningen på varje skola behöva se över sina rutiner och prioriteringar. Det är rektorns ansvar att se till att lärarna får möjlighet att ge alla elever en chans att lyckas.
Som studiehandledare kan man bidra till att kartläggningen genomförs och att dess resultat verkligen används: man kan till exempel ställa upp som tolk och vara delaktig i själva genomförandet. Efter kartläggningen blir studiehandledningen enklare att planera, dessutom blir den mer effektiv och givande för eleven. Ofta behöver en studiehandledare ta egna initiativ och ha tillräckliga resurser i sin verktygslåda för att varje studiehandledningslektion ska ta eleven närmare målet – att bli självgående i det egna lärandet. |
En studiehandledare behöver redan under de första dagarna stärka eleven genom att utgå från ELEVENS KOGNITIVA NIVÅ. En elev som inte får lagom stora kognitiva utmaningar tappar lätt lusten och får dåligt självförtroende.
FÖRSTA MÖTE MED SPRÅKET
En studiehandledare kan dessutom som ingen annan påskynda elevens utveckling av svenska språket. När man visar eleven på likheter mellan språken uppmuntrar man en så kallad positiv transfer av det som eleven redan kan till det nya språket. När man visar på olikheter gör man eleven uppmärksam på det som är typiskt för målspråket och behöver mycket träning. Här är det viktigt att ha med sig och erbjuda talrika övningar som är knutna till verkligheten.
Ett mycket bra exempel är arbete med morfologi – ordens beståndsdelar. Genom att skapa insikt om den roll som olika betydelsebärande morfem spelar i det svenska språket ger man eleven en bra skjuts. Vet man hur morfemet -or eller -s brukar användas, kan man självständigt skapa nya ord. Vet man hur man sätter ihop substantivmorfemen kan man bilda hur många ord som helst på egen hand.
Visst, allt sådant bör eleverna arbeta med på SVA-lektioner. Erfarenheten säger dock att vi får vara beredda att rycka in med vårt jämförande förhållningssätt för att stödja eleven ytterligare. En annan mycket viktig skillnad mellan SVA-undervisningen och studiehandledningen är att vi utvecklar elevens svenska med utgångspunkt i ämnesinnehållet. Våra förklaringar av grammatiska konstruktioner och uttalsregler bygger på de ämnen eleven får studiehandledning i och ger en direkt utdelning då eleven blir mer aktiv på lektionerna och vågar delta i grupparbeten i klassrummet.
Med tanke på vårt jämförande förhållningssätt behöver vi ha eget material för att komplettera ämneslärarnas planeringar när vi får nya elever.
Här kommer ett förslag på en checklista som kan utformas olika utifrån elevens modersmål:
En studiehandledare kan dessutom som ingen annan påskynda elevens utveckling av svenska språket. När man visar eleven på likheter mellan språken uppmuntrar man en så kallad positiv transfer av det som eleven redan kan till det nya språket. När man visar på olikheter gör man eleven uppmärksam på det som är typiskt för målspråket och behöver mycket träning. Här är det viktigt att ha med sig och erbjuda talrika övningar som är knutna till verkligheten.
Ett mycket bra exempel är arbete med morfologi – ordens beståndsdelar. Genom att skapa insikt om den roll som olika betydelsebärande morfem spelar i det svenska språket ger man eleven en bra skjuts. Vet man hur morfemet -or eller -s brukar användas, kan man självständigt skapa nya ord. Vet man hur man sätter ihop substantivmorfemen kan man bilda hur många ord som helst på egen hand.
Visst, allt sådant bör eleverna arbeta med på SVA-lektioner. Erfarenheten säger dock att vi får vara beredda att rycka in med vårt jämförande förhållningssätt för att stödja eleven ytterligare. En annan mycket viktig skillnad mellan SVA-undervisningen och studiehandledningen är att vi utvecklar elevens svenska med utgångspunkt i ämnesinnehållet. Våra förklaringar av grammatiska konstruktioner och uttalsregler bygger på de ämnen eleven får studiehandledning i och ger en direkt utdelning då eleven blir mer aktiv på lektionerna och vågar delta i grupparbeten i klassrummet.
Med tanke på vårt jämförande förhållningssätt behöver vi ha eget material för att komplettera ämneslärarnas planeringar när vi får nya elever.
Här kommer ett förslag på en checklista som kan utformas olika utifrån elevens modersmål:
OMRÅDE
Bokstavskunskap, ljud, avkodning: Hur stor är skillnaden mellan alfabeten? Bokstavskombinationer Skriv-/läsriktning Finns det ljud i ena språket som inte finns i det andra? Vokaler, konsonanter, kluster Prosodi – satsmelodi Morfologi – rot, prefix, suffix Ordförråd Översättningsverktyg Idiom och olika uttryck Flertydiga ord Homonymer, synonymer, antonymer Skolord och ämnesspecifika ord Annat Språkstrukturer – öva in nya språkmönster Ordföljd Böjningar Användning av pronomen Prepositionsuttryck Bestämd/obestämd form av substantiv etc. Läsförståelse – baseras alltid på förförståelse Parallell läsning på båda språken THIEVES – hur förstår man en text utan att läsa den? Frågehavet (frågor på, mellan-, bortom raderna) Sådant elever brukar undra kring Religion/traditioner/högtider |
MATERIAL, LÄNKAR
|
Andra språkliga verktyg och nyttiga länkar i olika ämnen
FÖRSTA TIDEN
Redan under de första lektionerna behöver man ha dialog med eleven kring:
När det gäller elevens allra första tid i svensk skola så bör man utgå från den enkla tanken att man trivs bäst när man förstår det som sker runt omkring och när man känner att man hör till.
Elevens fysiska och psykiska hälsa kan också vara beroende av förståelse för sammanhanget som eleven befinner sig i. Trots att avsaknad av igenkänning kan vara både påfrestande och deprimerande, brukar de allra flesta ungdomar klara sig väldigt bra igenom den första tiden då de har en stark livslust och ett stort hopp inför framtiden.
MEN! För att underlätta för dem som ändå skulle klara sig, men framförallt för dem som är mer känsliga, osäkra och sämre på att ta för sig, bör en studiehandledare samla på sig alla möjliga verktyg.
Dessa verktyg kan kallas för ”Startpaketet” och bör användas under elevens första dagar i svensk skola. Det betyder att studiehandledaren ska prioritera nya elever, ta initiativ och få tid med dem även om studiehandledningen inte kommit igång på riktigt, det vill säga trots att man inte fått några planeringar från ämneslärarna och schemat inte är helt klart.
Vad som ett startpaket ska innehålla är upp till varje studiehandledare. Som vanligt, är det elevens behov som styr.
HÄR är länk till ett startpaket med länkar att utgå ifrån.
Några förslag som man kan modifiera och bygga vidare på:
Redan under de första lektionerna behöver man ha dialog med eleven kring:
- Hur lär du dig bäst? (läser/antecknar, skapar diagram/tankekartor, lyssnar, rappar, behöver lugn, föredrar oväsen etc…)
- Brukar du föra anteckningar?
- Hur ska du anteckna nya ord och det som sker på lektionerna?
- Hur brukar du göra när du möter en ny text?
- Hur vet du att du förstår?
- Vad brukar du göra när du inte förstår?
- Hur ska du hålla koll på hur långt du har kommit?
- Vilka översättningsverktyg behöver du?
- Tycker du om att läsa? Din favoritgenre?
När det gäller elevens allra första tid i svensk skola så bör man utgå från den enkla tanken att man trivs bäst när man förstår det som sker runt omkring och när man känner att man hör till.
Elevens fysiska och psykiska hälsa kan också vara beroende av förståelse för sammanhanget som eleven befinner sig i. Trots att avsaknad av igenkänning kan vara både påfrestande och deprimerande, brukar de allra flesta ungdomar klara sig väldigt bra igenom den första tiden då de har en stark livslust och ett stort hopp inför framtiden.
MEN! För att underlätta för dem som ändå skulle klara sig, men framförallt för dem som är mer känsliga, osäkra och sämre på att ta för sig, bör en studiehandledare samla på sig alla möjliga verktyg.
Dessa verktyg kan kallas för ”Startpaketet” och bör användas under elevens första dagar i svensk skola. Det betyder att studiehandledaren ska prioritera nya elever, ta initiativ och få tid med dem även om studiehandledningen inte kommit igång på riktigt, det vill säga trots att man inte fått några planeringar från ämneslärarna och schemat inte är helt klart.
Vad som ett startpaket ska innehålla är upp till varje studiehandledare. Som vanligt, är det elevens behov som styr.
HÄR är länk till ett startpaket med länkar att utgå ifrån.
Några förslag som man kan modifiera och bygga vidare på:
Värdegrund:
Välmående: vikten av - sömn - matvanor - motion - positiv mindset Studieteknik: All vara elev i Sverige: Betygsskala Förmågor Företagsamhet |
Material:
LGR11 Skolans regler och rutiner Fipoh Orka plugga Plugga bäst under press Skolverkets film om betyg Resonera (även andra förmågor finns förklarade av lärare) Om företagsamhet |
NÅGRA RÅD ATT GE ELEVENS KLASSLÄRARE:
- Namn är viktiga! Ta reda på vad eleven heter ”på riktigt”.
Många elever blir vana vid fel namn. Det kan vara fel uttal eller fel betoning - eleverna accepterar det namnet och slutar bry sig.
Ett bra sätt att ta reda på elevens rätta namn är att fråga vad deras föräldrar säger.
- Tyck inte synd om våra elever och uteslut/förenkla inte uppgifterna för deras skull!
Barn känner när vuxna har låga förväntningar på dem. Låt oss förbereda dem i god tid och inkludera dem på samma villkor!
- Låt elever presenter sig själv och kanske berätta lite om sitt land.
Studiehandledaren kan hjälpa till att förbereda en liten presentation och vara med och översätta det eleven säger. Eleven kan skriva klasskamraternas namn på tavlan på sitt modersmål – väldigt uppskattat!
- Be aldrig eleven säga vad något heter på ”ditt språk” när du reder ut något begrepp för klassen.
Eleven kommer till skolan fullt inställd på att lära sig svenska och göra den till ”sitt språk”. Att hela tiden bli påmind om att man minsann har eget språk är att agera exkluderande. Dessutom fungerar människominnet så att vi har ofta svårt att komma på ett ord på modersmålet om vi får en plötslig fråga. Slutsatsen kan då bli att eleven inte kan ordet på modersmålet heller och skapa olust för eleven.
- Om du vill lyfta fler språk i ditt klassrum fråga ”Vem kan säga detta på något annat språk?”
I detta fall har man chansen att själv bidra genom att säga det på engelska, till exempel…
- Om du misstänker att eleven har läs- och skrivsvårigheter – prata med modersmålsläraren.
Har man läs- och skrivsvårigheter så har man dem på alla sina språk!
LYCKA TILL MED ERA EGNA CHECKLISTOR!