Vi har delat upp studiehandledarens verktygslåda i tre stora områden: SPRÅK, STUDIETEKNIK och IKT. Området som handlar om språket är i sin tur uppdelat i tre delar och man kan se tydliga paralleller mellan hur vi arbetar med svenskan och modersmålet inom områden ”Läs- och skrivstrategier” och ”Genrerelaterad läsförståelse”. Även ”Arbete före-, under och efter läsning” kan ha beröringspunkter med modersmålsundervisningen, men har tydligare inriktning mot studiehandledningen. |
Språket är ett område där studiehandledaren arbetar från två håll och där båda språken samspelar. Oftast har vi undervisning i modersmål som en del av vår tjänst och att arbeta med modersmål och svenska parallellt berikar och gynnar båda språken.
Ju mer svenska en elev kan, desto mer kommer modersmålet på andra plats i studiehandledningen. I genomsnitt brukar jag gå över till svenska efter ca tre månader. Det funkar ofta bra då vi alltid kan få uppbackning av modersmålet och utvecklar en fingertoppskänsla för hur mycket svenska eleven klarar av. Något eleven en gång översatt eller läst på svenska kommer jag aldrig att säga på modersmålet igen (svårt men genomförbart ☺)
Genom att gå över till svenska signalerar vi att just detta är målet. Vi är också förebilder: om vi kunde klara av att lära oss svenska, så kan eleverna det också.
När det gäller ARBETE FÖRE LÄSNING använder vi oss ofta av THIEVES – metoden som många säkert känner igen från litteraturen om språkundervisningen och från olika lärarbloggar. Metoden är utvecklad av Suzanne Liff Manz och jag kom i kontakt med den när jag läste Anna Kayas blogg ”Ny i svenska skolan”. På bloggen länkar Anna Kaya även till källan på engelska.
I studiehandledningen kan man med hjälp av THIEVES skapa förförståelse för ett område som ämnesläraren senare kommer att presentera för hela klassen. Varför detta är så viktigt och om att förförståelse innebär inkludering har jag skrivit tidigare i blogginlägget om den EFFEKTIVA STUDIEHANDLEDNINGEN och i inlägget om vad som är BÄST FÖR ELEVEN.
Tiden för studiehandledningen är begränsad och ibland behöver vi hantera flera ämnen under ett kort pass. Här gäller det att se till att eleven har fått överblick och förförståelse, men även verktyg att fortsätta arbeta med materialet på egen hand.
Elevens tid i Sverige, tidigare skolgång och studievana är sådant vi tar hänsyn till när vi förbereder våra lektioner. Det går att använda sig av THIEVES-metoden även när en elev helt saknar skolbakgrund och har stora kunskapsluckor. Bland annat eftersom denna teknik tillåter oss svara ”JA!” på frågan ”Kan vi förstå en text utan att faktiskt läsa den?”
Som sagt, detta är en aktivitet att göra FÖRE läsningen. Man tar reda på vad eleverna redan kan om ämnet, lär dem att lista ut vad texten handlar om, analyserar bilder, gör ordlistor och plockar fram det viktigaste ur en text utan att faktiskt gå in i alla detaljer. Därför kallas tekniken även för ”informationstjuvar”.
Title
Headings
Introduction
Every first sentence in a paragraph
Visuals and vocabulary
End-of-chapter questions
Summary
Title
Vad har texten/kapitlet för rubrik? Vad vet jag redan om det här ämnet? Hur hänger det här ämnet ihop med de tidigare kapitlen? Vad tror jag att den här texten kommer att handla om? Introduction
Finns det en inledningstext? Vad ger inledningstexten mig för ledtrådar om vad resten av texten kommer att handla om? Vet jag redan något om det här ämnet? Visuals and vocabulary
Vad kan jag lära mig av bilderna? Vad kan jag lära mig av bildtexterna? Finns det någon ordlista? Finns det fetade eller kursiverade ord? Kan jag gissa vad orden betyder om jag läser hela meningen där orden återfinns? Summary
Vad förstår jag och vad minns jag om de ämnen som behandlas i sammanfattningen? |
Headings
Vad ger underrubriken mig för ledtrådar om textens innehåll? Vad handlar första stycket, under underrubriken, om? Kan jag göra om underrubriken till en fråga som troligtvis Every first sentence in a paragraph
Om jag läser den första meningen i varje stycke, vad tror jag då kapitlet kommer att handla om? End-of-chapter questions
Finns det frågor i slutet av kapitlet? Läs frågorna. De visar vad författaren tycker är viktigast. Om du minns frågorna, kan du GÖRA ANTECKNINGAR när du läser texten. |
Man ser tydligt att under arbetets gång kommer även andra delar av verktygslådan in, sådana som anteckningsteknik, framställning av ordlistor, hantering av översättningsverktyg etc.
Efter att ha bearbetat en text på detta vis klarar många elever av att fortsätta med närläsning av texten på egen hand. Förförståelsen är aktiverad, ordlistan är på väg att bli färdig och så har man förhoppningsvis även hunnit träna på frågor som man kan ställa i klassrummet (viktigt för att stärka självförtroendet och stimulera motivation).
De elever som inte kommit så långt behöver en annan planering, där man kan uppehålla sig längre inom olika områden och få ämneskunskaper samtidigt som man får lära sig passande studieteknik. Då kan nästa pass få handla om lässtrategier och om hur man gör när man närläser, sökläser, skumläser etc.
Man kan även behöva stanna vid framställningen av visuellt stöd av olika slag: tankekartor, diagram, punktlistor mm. Man övar in tekniken, lär sig hur olika verktyg fungerar och hur man organiserar informationen genom att sålla och plocka fram det viktigaste.
God studieteknik förutsätter även att man vet vad man kan gör EFTER LÄSNINGEN av en text. Att punktlistor, tidslinjer, VENN-diagram, checklistor, tankekartor som man skapat kan användas för att
● övervaka sina egna framsteg: kontrollera att alla delar är med och hur mycket som återstår
● förbereda sig inför prov
● skriva löpande texter (OBS! genre!)
● jämföra och resonera om olika företeelser
● annat…
Som avslutning vill jag lyfta betydelsen av ordlistor som jag skrivit om HÄR och rekommendera alla att alltid ha till hands Elevhjälp av Carmen Winding. Båda hjälper eleven att utveckla språket, såväl på bredden som på djupet.
Efterord ☺
Arbetssättet som jag beskriver ovan gynnar eleven oerhört mycket: det sätter igång tänkandet, ger känslan av kontroll över situationen, väcker nyfikenhet och lust att lära sig mer.
MEN att arbeta på detta sätt är möjligt enbart när det finns tydliga fungerande rutiner för samarbete mellan ämnesläraren och studiehandledaren.
Vad händer om man inte är insatt i ämneslärarens planering och någon minut innan lektionens start får i hand en stencil som har plockats fram i sista ögonblicket? (Vilket händer alldeles för ofta, tyvärr…)
Då blir man tvungen att genomföra en oförberedd studiehandledningslektion där man kanske slarvigt hinner läsa igenom texten och snabbt svara på frågor, ibland även genom att lägga svaren i elevens mun, eller så väljer man att noggrant läsa en liten del av texten och bearbeta varje litet moment: ordens innebörd, grammatik, ordföljd, stavning etc.
Inget av detta gynnar eleven i längden eftersom det inte ingår i en genomtänkt planering, utan är bara något man gör spontant, när man inte fått möjlighet att förbereda sig ordentligt men ändå vill göra nytta.
Människan är ett vanedjur och det finns risk för att även de gångerna man faktiskt lyckats få tag på planeringen i ett ämne och hunnit sätta sig in i det, så följer man ett gammalt mönster, dvs. börjar studiehandledningslektionen med att läsa igenom texten med eleven.
Det kan helt enkelt vara svårt att låta bli. Men det lönar sig att försöka!