Under Nationella Prov har vi, studiehandledare, ett särskilt uppdrag. Vi ska hjälpa eleverna att visa sina kunskaper i olika ämnen genom att översätta ord till och från modersmålet. Uppdraget skiljer sig enormt från det stödet som vi ger eleverna resten av året i form av förklaringar, genomgångar, studietips, praktiska råd och även psykologiskt stöd när det behövs. Precis som andra lärare i skolan kan vi då och då behöva inta roller av kuratorer, sjuksystrar, yrkesvägledare, bibliotekarier, hälsorådgivare och så vidare. Man gör allt man kan för att eleven ska komma in i systemet, utveckla språket och ämneskunskaper och må bra. Men när Nationella Prov kommer igång förändras vår roll radikalt. Då detta är ett avstämningstillfälle och eleven förväntas visa sina kunskaper, får vi inte längre ge några förklaringar eller hjälpa till att lösa uppgifter. När man känner oro för sin elev kan det vara bra att tänka på att eleven har blivit anmäld till NP av ämnesläraren. Hade eleven inte fått tillräcklig undervisning i ämnet skulle hen inte behöva genomföra provet. Därför ska man agera professionellt, det vill säga, ge stöd inom de ramar som är beskrivna på Skolverkets hemsida. För att gardera sig mot eventuella övertramp kan studiehandledaren förbereda sig både mentalt och praktiskt genom att noga läsa instruktionerna kring vad som gäller vid Nationella Prov, speciellt om särskilda anpassningar och om stödet på modersmålet. Dessutom är det viktigt att förbereda eleven på det som komma ska. Vara tydlig och berätta om ens förändrade roll för att undvika missförstånd, förekomma frågor och inte känna sig tvungen agera på ett sätt som inte är acceptabelt under provet. Man kan börja med att lugna eleven och förklara syftet med NP. Man kan tala om att varje lärare i Sverige utgår i sin undervisning från LGR11, men upplägget kan se väldigt olika ut från lärare till lärare, från skola till skola och från län till län. Läraren är fri att utforma sin undervisning med utgångspunkt i sina egna pedagogiska övertygelser och erfarenhet, i det kollegiala utbytet som sker på skolorna, i de pedagogiska traditionerna som kan finnas på vissa orter och så vidare. Just eftersom undervisningen ser så olika ut, är både provunderlagen och antalet provtillfällen under året också olika på olika skolor. Samtidigt är ändå Kunskapskraven och det Centrala Innehållet de samma. Och det är just här som Nationella Prov kommer in. De ger varje elev i hela Sverige möjlighet att visa sina kunskaper på exakt samma premisser och bli bedömd på exakt samma grunder. För lärarnas del är det en bra möjlighet att få en mer nyanserad bild av elevens prestationer: det kan visa sig att läraren tagit för givet att eleven var ”duktig” bara för eleven såg bildad ut; läraren kan också få bekräftat att eleven är i behov av stödinsatser och dylikt, något man hade ”på känn”… Dessutom ger NP ämneslärarna bra referensunderlag att utgå ifrån inför kommande års planeringsarbete. Om man upptäcker att halva klassen har problem med att dra paralleller mellan olika händelser eller beskriva konsekvenser av något, så vet läraren att hen behöver förändra något i sin egen undervisning. Att avdramatisera Nationella Prov för eleverna kan man även göra genom att tala om att detta är ingen examen. Betyget i ämnet sätts utifrån all information som läraren samlat in och inte utifrån ett enskilt prov. Betyget man får på NP behöver inte vara definitivt och det kommer att finnas möjlighet att läsa på och höja det. Det är därför proven ligger så tidigt på året. Lärarna förstår också att resultatet på proven ka påverkas av att eleven haft en dålig dag, varit nervös, sovit dåligt och så vidare... Nästa steg som studiehandledare är att förklara sin egen roll vid provtillfället för eleven genom att likna sig själv vid ett lexikon där ord översätts från det ena språket till det andra utan att det ges några förklaringar. Samtidigt kan man på provdagen ha med sig ett riktigt icke-förklarande lexikon eller egna ordlistor. Ordlistorna har ett eget inlägg som man kan läsa HÄR. Under provet är balansgången för en studiehandledare ofta mycket svår och man får avgöra från fall till fall vad som är ok. Blir man osäker bör man rådgöra med provvaktande lärare (helst då en ämneslärare). Det som gör vårt uppdrag extra svårt är att översättningen av samma begrepp kan röja svaret i ena ämnet men inte i ett annat. Om man tar som exempel ordet ”addera” så hör ordet till de ämnesbegrepp i matematik som läraren har undervisat om. Vid NP kontrollerar man hur väl eleven känner till begreppet ”addera” och dess användning. Ämnesläraren måste få möjlighet att se ifall eleven inte kan det. Samma ord kan vi möta i ett annat sammanhang, exempelvis i SO, där det kan stå att ”ytterligare ett parti har blivit adderat…” I det här fallet röjer man inte svaret genom att översätta, förklara eller byta ordet ”addera” mot synonymen ”tillägga”. Så varje gång eleven signalerar att hen behöver hjälp bör man ställa sig frågor: ”Vad prövas i denna uppgift? Vilka ord kan påverka svaret?” Vill man vara på den säkra sidan och titta på provet innan, går det ofta att komma överens med ämnesläraren om att få se provunderlaget 15–30 minuter innan eller hitta på något eget arrangemang inom tillåtna ramar, men oftast räcker det med ett eget ex av provhäfte under själva provet för att hinna analysera kommande uppgift medan eleven håller på med förra. Om man vill göra en verkligt god insats för eleven kan man hela läsåret, vid varje studiehandledningstillfälle, träna på att förstå frågan. Vi tar ofta för givet att eleven vet vad som efterfrågas och arbetar med siktet inställd på att få till svaret. Frågar man eleven om denne förstår frågan, så blir svaret ofta ”Ja”. Inte för att eleven luras, utan för att eleven verkligen tror att hen förstår. Ber man eleven då att berätta mer om frågan så kan man upptäcka att eleven NÄSTAN förstår. Men det räcker inte för att svaret ska bli rätt. Tvärtom, man kan ha ansträngt sig och fått fram ett mycket välarbetat svar ”i onödan”, det vill säga ett svar som tyvärr besvarar en helt annan fråga. Som sagt, öva på att förstå frågan! Ta fram gamla NP och titta hur de är uppbyggda. Hur ser frågeställningarna ut? Vad behöver man INTE svara på? Vad betyder ”ringa in” och ”stryk under”? Under Nationella Prov är det extra viktigt att läsa frågan flera gånger, gärna högt om det går. Jag varit med om att eleven förstått frågan rätt först när hen hörde den. Att få lyssna på frågan tillhör extra anpassningar, så diskutera först med ämnesläraren huruvida just den här konkreta eleven skulle gynnas av att få denna anpassning. För ens egen del gäller det att minnas att man får varken med gester, miner eller andra kroppsrörelser bekräfta eller dementera elevens svar under NP. Man får inte heller göra översättningar som riskerar röja svaret för eleven. En bild från vår APT kring NP tagen av utvecklingspedagogen Ewa Lundgren. Här reder vi ut några matematiska begrepp, diskuterar användandet av gester och nickningar :) Följande fråga tog vi också upp: VARFÖR SKA JAG ÖVERHUVUDTAGET VARA MED OM JAG KAN ERSÄTTAS AV EN ORDBOK? Då får man tänka på att ingen ordbok i världen kan ge våra elever samma psykologiska trygghet som en bärare av deras språk kan. Vi kan bland annat:
Det man absolut INTE ska gå med på är att vara provvakt. Vi kan inte bära ansvar för andra elever och deras toabesök, mobiler och frågor. Det är inte heller vår uppgift att se till att det är lugn och ro i klassrummet. Vi är där under den tid våra elever skriver provet och vi är där enbart för deras skull. Så fort eleverna kan klara sig utan vår hjälp kan vi fortsätta med våra andra uppdrag. Ofta får man vara med till slutet av provet, men det händer att eleven bara behöver stöd en halvtimme. För vissa elever räcker det med en kort genomgång av provet och översättning av ett par ord, för andra får man stanna där längre, eftersom de vill skriva långa utförliga svar och känner behov av att då och då få ett ”fint” ord med i svaret. Här kommer ett brev som våra studiehandledare måste ta del av innan NP: Till dig som ska hjälpa till med modersmålsstöd vid nationella proven Information Vi har erbjudit alla skolor att söka modersmålsstöd för sina elever vid nationella proven i åk 6 och 9 (matematik, no- och so-ämnen). Stödet erbjuds endast elever som har studiehandledning. Vi har försökt svara mot skolornas önskemål och schemalagt modersmålslärare vid de aktuella provtillfällena. Vi har i första hand schemalagt lärare med tjänstgöring på den aktuella skolan, men i vissa fall också använt andra lärare för att kunna ge stöd till så många elever som möjligt. Av schemat framgår vid vilka prov du ska medverka. Det betyder att din ordinarie undervisning (mo eller sh) ställs in vid dessa tillfällen. Meddela berörda elever och skolor! Det kan också vara så att provtillfället infaller utanför din schemalagda arbetstid eller på din planeringstid – meddela då mig så att vi kan komma överens om hur du ska kompenseras för denna övertid. Din roll som studiehandledare vid provtillfället: Innan provet
Länkar: Skolverket – information om Nationella prov Gamla Nationella prov Skolverket MKE 180108 Ingemar Johansson LYCKA TILL!
1 Comment
I det här inlägget vill jag lyfta ordlistornas betydelse. För oss, vuxna andraspråksinlärare, ter sig som en självklarhet att man skapar ordlistor av något slag när man lär sig ett nytt språk. Åtminstone i början. I arbetet med elever som saknar skolbakgrund är det ganska enkelt att se alla behov de har och hitta rätt sätt att ha studiehandledning på. Här kommer ordlistorna in på ett naturligt sätt: med bilder, teckningar, pilar hit och dit. Samtidigt tar man ofta för givet, att elever som gått i skola tidigare vet och kan betydligt mer är vad som kan vara fallet. Vi ser dem bara 30–60 minuter i veckan och även om vi tagit del av kartläggningen så finns det många områden vi inte vet ett dugg om. Ett sådant område kan vara ORDLISTOR. Vi kan lätt luras in i bilden av att eleven vet hur man både skapar ordlistor och hur man använder dem. Särskilt om eleven verkar gå framåt i språket. MEN… ORDLISTORNA BEHÖVER MAN UNDERVISA OM! Undervisa om olika sätt att föra och använda dem på, att anpassa layouten och användningen efter varje konkret elev och, särskilt viktigt, förankra detta arbetssätt hos eleven, göra eleven delaktig och medbestämmande kring själva arbetssättet. Vad menar jag med medbestämmande? Föreställ dig att du vackert och inspirerande (ur din synpunkt) berättar för eleven om hur man kan ha ett litet häfte i bakfickan med alla ord man hör i korridorerna, omklädningsrummen, under lektionerna eller i affären. Hur man kan ta fram häftet när man sitter på bussen (istället för att lyssna på Eminem, haha) eller när du sitter i kön till tandläkare. Eleven nickar instämmande och går iväg. Utan att ägna det lilla häftet en enda tanke till. Föreställ dig nu att du befinner dig i en situation då eleven precis har berättat för dig om någon jobbig händelse. Troligtvis känns händelsen jobbigt bl.a. eftersom eleven inte behärskar språket tillräckligt för att svara/fråga/blanda sig i/låta bli att blanda sig i, dvs. reagera på ett adekvat sätt. Eleven kanske inte vågat att reagera alls av rädsla av att bli missförstådd eller utskrattad. HÄR TAR MAN FRAM DET LILLA HÄFTET… och skissar på möjliga varianter av svar. Testar hur de lägger sig i munnen, spelar teater, leker med ord, varierar situationer, byter ut deltagare etc… Och vips har man fyllt en hel sida med ord som eleven egentligen känner till, men behöver träna på att sätta i meningar. Och bland alla de orden kan lätt ett NYTT ORD slinka in. Och ett till. Och ett par till. Eleven är intresserad och känner sig säkrare. Hen vet att nästa gång du kommer kan man igen passa på och fråga om ord och uttryck som känns mer relevanta för en tonåring än alla ämnesbegrepp i världen. Här kan man passa på och prata med eleven (DETTA KALLAR JAG ATT ELEVEN GORS MEDBESTÄMMANDE) på vilket sätt man ska föra ordlistor i olika ämnen. Ska man ha dem i samma häfte eller skaffa ett häfte för varje ämne? Ska man samla ämnesbegrepp i mobilen/surfplattan/datorn/molnet? Det blir ett samtal där eleven får tänka kring sitt eget sätt att lära in nya ord på: är det lättare att skriva ner varje ord för sig eller bättre att sätta dem i en mening? Vill jag ha möjlighet att ha dem upplästa? Om man skapar en ordlista till ett kapitel i ämnesboken då är det lämpligt att installera Inläsningstjänsten på elevens mobil. Gleerups har inbyggd inläsning av texterna. Annars kan man be en ämneslärare att läsa in ordlistan. De går gärna till mötes i sådana fall.
Som vanligt, får man anpassa arbetssättet efter eleverna. Någon kanske vill ha ordlistorna utskrivna, andra söker upp de ord de behöver och skriver ned. I vilket fall som helst finns det ett par saker man kan tänka på för att nyttan med ordlistorna ska vara ännu större. Beroende på hur långt eleven har kommit kan man göra följande: se om eleven kan lista ut ordets betydelse
Vad betyder ordet för eleven på modersmålet? Hur har eleven använt det i hemlandet? Tycker eleven om ordet? Låter det fint på modersmålet och på svenska? Är det stor skillnad? Finns det en sång om det? Är det lätt att hitta rim på modersmålet/svenska etc… Eleven kanske inte är van att stanna upp så länge vid ett enda ord, och det kommer förmodligen vara ett enda tillfälle då ni får arbeta på detta sättet, men det är välinvesterad tid. Rädslan för ord blir mindre och njutningen större. Din kärlek till språket och engagemang smittar av sig på eleven och gör livet bland alla främmande ord mindre tung. Nå väl… Arbeta vidare och uppmuntra eleven att:
Om ordet har flera betydelser lista dem, till exempel, i form av en TANKEKARTA. Ordlistorna kan fylla en till funktion. De kan användas som en ”läxa” mellan två studiehandledningstillfällen. Eleven som klagar på att svenska är jättesvårt och omöjligt att lära sig kan få exempel på att det faktisk går att lära sig 1–5 ord i veckan. Det gör studiehandledningen även till ett mer seriöst ämne, där studiehandledaren förväntar sig se resultat precis som en ämneslärare gör. En till orsak till varför vi bör uppmuntra eleverna till att arbeta med ordlistorna är att de är tillåtna vid Nationella Prov! Så länge det inte är en förklarande ordlista och så länge det inte finns teckningar, pilar och andra förklarande tecken så går det bra att ha den med sig. Läs mer om genomförandet av Nationella Prov med nyanlända elever HÄR och om anpassningar HÄR. |
Bidra gärna till länksamlingen för studiehandledning på ditt eget språk. Lägg in nyttiga länkar genom att klicka på knappen
kategorier
All
|