…är den som ges innan klassen påbörjar ett nytt kunskapsområde. Detta har blivit ett axiom under mina år som studiehandledare. Det finns knappast något bättre sätt att inkludera nyanlända eleverna i undervisningen än att förarbeta materialet på modersmålet och svenska parallellt INNAN klassen får sin första genomgång av ämnesläraren. Så här ser jag på saken:
Det är svårt för våra elever att aktivt delta i lektioner som inte föregås av en studiehandledningslektion. De kan sakna både ämnes- och vardagsord för att kunna förstå ämneslärarens förklaringar. Deras kulturella referensramar kan göra att ämnesinnehållet istället för att bli begripligare blir ännu svårare att förstå. Det som är en självklarhet för en elev född i Sverige behöver inte vara självklart för en icke-sverigefödd elev. Om ämnesläraren i syfte att göra sin genomgång begripligare använder jämförelser eller liknelser som, till exempel, ”dalahästen” eller ”norrsken”, så skapar man ett till lager av innehåll som kan vara okänt för många nyanlända elever. Därmed inte sagt att de begreppen bör plockas bort av ämnesläraren, utan att vi, studiehandledare, måste få möjlighet att skapa de nödvändiga referensramarna hos våra elever.
Studiehandledaren är där för eleven endast 40–60 minuter i veckan och hens uppgift är inte att lära ut ett ämne till eleven, utan att skapa förutsättningar för att en ämneslärare ska kunna göra sitt jobb. Ämnesläraren ska kunna räkna med att efter en studiehandledningslektion våra elever är redo att ta till sig ämnesinnehållet på svenska och delta i olika aktiviteter.
Samma elev bokstavligen exploderar av frågor när den kommer till studiehandledningen. Ibland har studiehandledaren svårt att få en syl i vädret och kan inte hålla med om att eleven är ”tystlåten och osäker”. På en skola brukar mentorn till vår gemensamme elev i åk 5 ”tjuvlyssna” då och då när vi har studiehandledning. Hon tycker det är roligt att höra elevens röst och skratt.
Möjligheten att öva på frågorna ger eleven även en inre trygghet (det kan vara så att osäkerheten beror på att eleven inte vill riskera att bli utskrattad på grund av fel ordföljd eller av att rätt ord inte dyker upp när man behöver det).
Jag tror inte det behövs några kommentarer här… Alla har vi någon gång efterarbetat besök på riksdagen, reningsverken, bondgårdar, teatrar, naturskolor, etc… Det som kunde ha blivit så bra egentligen…
Visst är det jättebra att anteckna frågor och begrepp under hela veckan, men eleven behöver även lära sig att med tiden ta alltmer större eget ansvar: översätta, ta reda på svar, förarbeta och strukturera upp texter etc… Det är bland annat sådana verktyg våra elever får under studiehandledningen och tanken är att de ska använda dem under ”vanliga” lektioner. För att det ska bli verklighet behöver ämnesläraren känna till studiehandledarens arbetssätt och studiehandledaren till ämneslärarens. En effektiv studiehandledningslektion gynnar först och främst eleven men även ämnesläraren, som bör se samarbete med studiehandledarna som en del av planeringsarbetet kring våra gemensamma elever och inte som ett till uppdrag som upptar ens tid och ork. Tidigare inlägg om hur samarbetet mellan ämnesläraren och studiehandledaren kan se ut om hur man kan organisera studiehandledningen om att få en ny elev om startpaketet
0 Comments
Så är det, tyvärr, för många vuxna på skolan. Rent teoretiskt kan nog de flesta tala om att studiehandledaren ger stöd åt elever, men hur det sker i praktiken och vad man gör under en studiehandledningslektion är det inte många som vet. Detta får, såklart, konsekvenser och oftast är de, tyvärr, av den negativa sorten. Vi, studiehandledare, använder många verktyg, såväl digitala som analoga, för att stödja eleven på bästa sätt. Hur man jobbar under en konkret lektion beror på hur stor verktygslåda man har och hur väl insatt man är i lärarens planering. Välstrukturerad och genomtänkt studiehandledning på modersmål gör enorm skillnad för eleverna. För att det ska bli ännu bättre behöver ämneslärare och studiehandledare föra REGELBUNDNA SAMTAL kring elevens individuella behov, vilket kan låta avancerat och orealistiskt i dagens skola. Min erfarenhet säger dock att orsaken till att ämneslärarna har svårt att hitta tid för att samplanera med studiehandledarna är inte tidsbristen. Man hittar alltid tid för det som känns tillräckligt viktigt. Problemet är att ämneslärarna inte vet vad de kan förvänta sig. Vad kan en studiehandledare EGENTLIGEN? Vad kan man räkna med, begära och önska?
På samma sätt som vi inte kan begära att våra elever ska kunna något som de inte undervisats i, kan vi inte begära att ämneslärarna ska samarbeta med oss på ett bra sätt om vi inte talar för dem om vad vi kan. På lärarutbildningen har ämneslärarna inte undervisats i samarbete med andra yrkeskategorier på skolan. Lärarna kan ha minnen från sin egen skoltid av hur, till exempel, kuratorer eller speciallärare arbetat och ute på skolorna finns det inarbetade rutiner för samarbete lärare-elevhälsoteam. Jag tror dessutom att det är enklare för ämneslärarna att hitta bra samarbetsformer med andra yrkesgrupper på skolan även rent kulturellt. Det är tydligt att saker och ting fungerar bättre om det finns rutiner och samförstånd. Därför behöver vi arbeta för att skapa FÖRSTÅELSE FÖR VÅR YRKESROLL OCH TYDLIGA RUTINER FÖR SAMARBETE. De senaste åren har vi jobbat med de här frågorna på vår enhet. Vi är långt ifrån färdiga och mycket krånglar fortfarande, men det finns flera anledningar till att inte ge upp: vi vet att våra elever vinner om samarbetet mellan vuxna på skolan fungerar bra, och vi vet att vårt arbete blir enklare att organisera och att vi kommer att kunna ha högre kvalitét på våra lektioner. Under förra terminens studiedagar besökte vi några skolor i vår kommun och berättade om vad en studiehandledare kan göra och hur samarbetet kan organiseras. Vi hade även workshops bundna till vår presentation där ämneslärarna och studiehandledarna fick sitta i mindre grupper och samtala. Följande frågor togs upp: 1. Hur kan vi ta tillvara på elevens flerspråkighet?
2. Vad vet vi om våra nyanlända elevers behov?
3. Hur kan studiehandledning tillmötesgå de nyanlända elevernas behov (exempel bifogas)? 4. Hur får vi till ett bra samarbete när det gäller flerspråkiga elever och studiehandledning?
· målet för studiehandledningen · uppföljning och information om elevens utveckling Och resultatet av vårt besök? För det första, så hade många ämneslärare blivit positivt överraskade och erkänt att de inte hade en aning om våra möjligheter; för det andra, beklagade många att de inte hade fått denna kunskap redan under sin lärarutbildning; för det tredje, betonade man vilken stor nytta man haft av de blanketter och stödpunkter som vi delade ut innan workshopen. Ett önskemål från skolornas sida var att ha fler sådana workshops, vilket vi självklart ska försöka tillgodose. Här är listan med exempel på vad studiehandledning kan innehålla som vi använde under våra möten med ämneslärare. ELEVEN KAN HA BEHOV AV: Förklaringar
Strategier
Förståelse
Genomgångar
Och sist med inte minst: Eleverna kan behöva stöd i att förstå VARFÖR de måste göra det ena eller det andra under skoltid och VARFÖR de behöver lära sig visst ämnesinnehåll. Det höjer motivationen, vilket jag kommer att skriva mer om i ett annat inlägg. I det här inlägget vill jag lyfta ordlistornas betydelse. För oss, vuxna andraspråksinlärare, ter sig som en självklarhet att man skapar ordlistor av något slag när man lär sig ett nytt språk. Åtminstone i början. I arbetet med elever som saknar skolbakgrund är det ganska enkelt att se alla behov de har och hitta rätt sätt att ha studiehandledning på. Här kommer ordlistorna in på ett naturligt sätt: med bilder, teckningar, pilar hit och dit. Samtidigt tar man ofta för givet, att elever som gått i skola tidigare vet och kan betydligt mer är vad som kan vara fallet. Vi ser dem bara 30–60 minuter i veckan och även om vi tagit del av kartläggningen så finns det många områden vi inte vet ett dugg om. Ett sådant område kan vara ORDLISTOR. Vi kan lätt luras in i bilden av att eleven vet hur man både skapar ordlistor och hur man använder dem. Särskilt om eleven verkar gå framåt i språket. MEN… ORDLISTORNA BEHÖVER MAN UNDERVISA OM! Undervisa om olika sätt att föra och använda dem på, att anpassa layouten och användningen efter varje konkret elev och, särskilt viktigt, förankra detta arbetssätt hos eleven, göra eleven delaktig och medbestämmande kring själva arbetssättet. Vad menar jag med medbestämmande? Föreställ dig att du vackert och inspirerande (ur din synpunkt) berättar för eleven om hur man kan ha ett litet häfte i bakfickan med alla ord man hör i korridorerna, omklädningsrummen, under lektionerna eller i affären. Hur man kan ta fram häftet när man sitter på bussen (istället för att lyssna på Eminem, haha) eller när du sitter i kön till tandläkare. Eleven nickar instämmande och går iväg. Utan att ägna det lilla häftet en enda tanke till. Föreställ dig nu att du befinner dig i en situation då eleven precis har berättat för dig om någon jobbig händelse. Troligtvis känns händelsen jobbigt bl.a. eftersom eleven inte behärskar språket tillräckligt för att svara/fråga/blanda sig i/låta bli att blanda sig i, dvs. reagera på ett adekvat sätt. Eleven kanske inte vågat att reagera alls av rädsla av att bli missförstådd eller utskrattad. HÄR TAR MAN FRAM DET LILLA HÄFTET… och skissar på möjliga varianter av svar. Testar hur de lägger sig i munnen, spelar teater, leker med ord, varierar situationer, byter ut deltagare etc… Och vips har man fyllt en hel sida med ord som eleven egentligen känner till, men behöver träna på att sätta i meningar. Och bland alla de orden kan lätt ett NYTT ORD slinka in. Och ett till. Och ett par till. Eleven är intresserad och känner sig säkrare. Hen vet att nästa gång du kommer kan man igen passa på och fråga om ord och uttryck som känns mer relevanta för en tonåring än alla ämnesbegrepp i världen. Här kan man passa på och prata med eleven (DETTA KALLAR JAG ATT ELEVEN GORS MEDBESTÄMMANDE) på vilket sätt man ska föra ordlistor i olika ämnen. Ska man ha dem i samma häfte eller skaffa ett häfte för varje ämne? Ska man samla ämnesbegrepp i mobilen/surfplattan/datorn/molnet? Det blir ett samtal där eleven får tänka kring sitt eget sätt att lära in nya ord på: är det lättare att skriva ner varje ord för sig eller bättre att sätta dem i en mening? Vill jag ha möjlighet att ha dem upplästa? Om man skapar en ordlista till ett kapitel i ämnesboken då är det lämpligt att installera Inläsningstjänsten på elevens mobil. Gleerups har inbyggd inläsning av texterna. Annars kan man be en ämneslärare att läsa in ordlistan. De går gärna till mötes i sådana fall.
Som vanligt, får man anpassa arbetssättet efter eleverna. Någon kanske vill ha ordlistorna utskrivna, andra söker upp de ord de behöver och skriver ned. I vilket fall som helst finns det ett par saker man kan tänka på för att nyttan med ordlistorna ska vara ännu större. Beroende på hur långt eleven har kommit kan man göra följande: se om eleven kan lista ut ordets betydelse
Vad betyder ordet för eleven på modersmålet? Hur har eleven använt det i hemlandet? Tycker eleven om ordet? Låter det fint på modersmålet och på svenska? Är det stor skillnad? Finns det en sång om det? Är det lätt att hitta rim på modersmålet/svenska etc… Eleven kanske inte är van att stanna upp så länge vid ett enda ord, och det kommer förmodligen vara ett enda tillfälle då ni får arbeta på detta sättet, men det är välinvesterad tid. Rädslan för ord blir mindre och njutningen större. Din kärlek till språket och engagemang smittar av sig på eleven och gör livet bland alla främmande ord mindre tung. Nå väl… Arbeta vidare och uppmuntra eleven att:
Om ordet har flera betydelser lista dem, till exempel, i form av en TANKEKARTA. Ordlistorna kan fylla en till funktion. De kan användas som en ”läxa” mellan två studiehandledningstillfällen. Eleven som klagar på att svenska är jättesvårt och omöjligt att lära sig kan få exempel på att det faktisk går att lära sig 1–5 ord i veckan. Det gör studiehandledningen även till ett mer seriöst ämne, där studiehandledaren förväntar sig se resultat precis som en ämneslärare gör. En till orsak till varför vi bör uppmuntra eleverna till att arbeta med ordlistorna är att de är tillåtna vid Nationella Prov! Så länge det inte är en förklarande ordlista och så länge det inte finns teckningar, pilar och andra förklarande tecken så går det bra att ha den med sig. Läs mer om genomförandet av Nationella Prov med nyanlända elever HÄR och om anpassningar HÄR. TANKEKARTA = ÖVERSIKT + STRUKTUR + SAMMANHANGTANKEKARTA är ett utmärkt verktyg att använda sig av under studiehandledningen. Den är en viktig del av vår VERKTYGSLÅDA. Både lärare och elever kan ha stor nytta av verktyget. Lärare - för att ha koll över vad som redan blivit gjort och vad som återstår. Elever – för att träna på att strukturera upp och sammanfatta innehållet, ett kunnande som de kommer att ha nytta av resten av livet. Fördelarna med en tankekarta är många:
En praktisk fördel med tankekartan är att den är lätt att skriva om i PUNKTFORM eller i LÖPANDE TEXT, beroende på kommande uppgifter. Särskilt stor nytta av tankekartor har man när tiden är knapp och eleven behöver gå igenom ett större område: läsa en text på flera sidor, svara på frågor och sammanfatta muntligt. I sådana fall är det extra viktigt att vi studiehandledare har läst texten innan. Att vi har skapat oss en bild av vilken svårighetsgrad texten ligger på och vilken stöttning just denna elev kommer att behöva. I de flesta fall passar THIEVES mycket bra, men man kan även behöva ge en kort tillbakablick i ämnet på modersmålet för att eleven ska kunna komma vidare. Man kanske behöver se en filmsnutt för att få tankarna gå i rätt riktning eller att göra kopplingen till något annat ämne eller ens livserfarenhet osv… I vilket fall som helst kan en tankekarta vara en bra anteckningsform under studiehandledningstillfället. Den brukar ha en bild/ord i mitten, det som är dagens tema. Ut från den går grenar som motsvarar en begrepp, en idé eller ett faktum. Det kan även vara en association som vissa fakta framkallar hos en. Här är ett exempel på en tankekarta tillverkat på ett par minuter i PowerPoint (eleverna behöver ändå kunna programmet och detta kan vara ett bra tillfälle att öva lite extra, särskilt passande under de dagarna i slutet/början av terminen då det "inte finns något att göra"). Följande fördelar kan jag själv se med tankekartan: Nästa exempel är från SO undervisningen. Den blev framtagen av en SO-lärare tillsammans med eleverna som resultat av flera veckors arbete. För oss studiehandledare är det en drömsituation: vi har en färdig checklista att bocka av plus vi kan snabbt ta reda på vad våra elever minns och vad de behöver stöd i.
Här är ett klipp om hur eleverna tänker kring tankekartor. Man kan med fördel titta på det tillsammans med sina elever:
|
Bidra gärna till länksamlingen för studiehandledning på ditt eget språk. Lägg in nyttiga länkar genom att klicka på knappen
kategorier
All
|